För den oinvigde mopedrallyåkaren skriver jag följande, ett rally består av flera ingredienser. Det handlar om platsen där man samlas, fika, eventuell mat, trevliga funktionärer och inte minst vägarna som väljs för rallyt. Får man ihop dessa har man nått långt.
Vi kan konstatera att killarna och tjejerna i Springstart MK hade lyckats fixa till det jättebra! Pålsboda folkets park var en trevlig samlingsplats där man i de ståtliga tallarnas skugga kunde traska runt och kika på alla maskiner. Start skedde gemensamt och samtliga for raskt ut genom grinden och lämnade endast en rökfylld tystnad efter sig. Frågorna duggade till en början tätt men glesnade sedan och man fick möjlighet att njuta av fartvindens svalka längs fina vägar.
Mellan Söderhavet och Nordsjön bjöds det på fika och de praktiska tävlingsmomenten som för dagen bestod i att kasta däck och cylindrar skulle utövas. Vi kammade inte hem en enda poäng men det var vi ej ensamma om. På håll kunde vi skåda nästa utmaning, Kvarntorpshögen…
Denna slagghög tornar upp sig över landskapet som ett minnesmärke över en svunnen tid. Hög och hög? Jag skulle nog inte kalla det för en hög egentligen, inte bygger man en slalombacke på en hög eller? Bestigning av detta konstgjorda berg utgjorde en frivillig utmaning som vi ej kunde motstå. Alvar far med en vilt ylande Stockholmare upp för backen och vi andra är inte långt efter. Det är inte utan att man får känslan av att man deltar i Pikes Peak Hill Climb. Väl på toppen belönas man med förutom stoltheten att tagit sig upp även av en underbar utsikt!
Resterande bit sträckte sig i betydligt flackare terräng bland byar, gårdar och ödehus. Vi har tagit det lugnt och njutit av landskap och väder och rullar så småningom in igen på folkets park som sista ekipage där utslagsfråga och mat väntar.
För vår egen del så var det nytt deltagarrekord med totalt fyra stycken medlemmar och vi tog oss runt tillsammans med de övriga 182 åkarna.
Något litet skit måste väl ha hänt i alla fall tänker Ni och javisst, lite kul grejor inträffar ju alltid som, Yrjös trasiga fotpinne redan när vi ska lasta, en kopplingsvajer som ger upp och en mindre vurpa! Det förgyller, efteråt, inte just när saker och ting händer.
Avslutningsvis, grattis Anders, Tobbe och Yrjö som lyckades med bedriften att vinna priser. En lång varm dag var så till ända och vi kan konstatera att det var en mycket trevlig sådan.
Väl mött igen!
